CALENDULA

I torsdags blev det lite sent. Ville ju ha allt klart som jag hade tänkt mig. Ca tjugo minuter efter vi lagt oss ringer min telefon, i någons ficka eller bara felringning för ingen svarade när jag ropade. Suck. Jag gillar inte att ryckas ur sängen för sånt. Det tar så lång tid att komma i ro igen.
Så när sömnen nästan tar mig hör jag hur det tassas i hallen. Emma såklart, som vill sova i vår säng. Trodde jag i allafall, hon vrider och vänder sig så jag blir galen. Hon har ont i magen. När hon äntligen har somnat och även jag så hör jag Andreas ropa i hallen.
Vad sjutton gör han uppe tänker jag. Anton har spytt. Över hela sitt rum då han har en sån där hög "kanonbra" säng. Att han inte hann ner är ju såklart uppenbart.
Jag hatar spyor, det är nästan så jag spyr i ren sympati. Stora barn och vuxna spyr ännu värre än bebisar. blä blä.
När vi nu torkat och moppat och bädat i emmas säng till Anton så går vi till säng.
Hm tänker jag. Jag tar med mig en hink till min säng. TUR DET. Ett par minuter efter vi lagt oss börjar emma spy. Sen fortsatte natten så. Inte mycket sömn för en stackars mamma och pappa där inte.
Andreas var hemma med barnen och jag gick som en zombie till jobbet med en läskigt sympatibubblande mage. blä.
Det var bara att ställa in skink kvällen.
Så hur har min helg varit. Jag har städat. Det är så in i döden tråkigt att städa. Dock skönt när det är gjort. Nu har jag bara datarum och vårt sovrum kvar. Det får nog vänta tills i morgon för nu är jag trött.
Undrar vad som hänt med Mita. Tystnaden där ifrån är kompakt.

Tänk vad allt får en ny mening när du gör det du tycker om.
Har nu fått ihop en sats med kamomill lotion och en sats med Ansiktskräm. Har redan sålt en lotion och den blev mycket uppskattad.
Detta är livet ;)








Timmen är sen och jag måste sova så jag orkar med morgondagen. För i morgon måste väl ändå julhandeln  starta det är så trist när det aldrig kommer igång.
Vi pratade om hur trötta vi var idag på jobbet och jag tror det beror på hur vi varje dag går in i den föreställningen att idag blir det massor att göra. Sen väntar vi och väntar men det kommer liksom aldrig igång, så vi är på helspänn hela tiden.

.

I fredags fick jag en tidig julklapp. Det var en sån där present som du inte vet riktigt hur du tackar för. För hur säger du tack när du får en bild på din skyddsängel.
Lotta på jobbet målar änglar. De kommer till henne och berättar vad dom vill och hon målar av dom. Detta gör hon på beställning från kunder, men hon behöver deras namnteckning.
Hon behövde tydligen inte min för Lunah ville att jag skulle veta om henne och att det nu är dags att ta itu med mina drömmar.
Med den vackra bilden fick jag ett brev där Lunah berättar om sig och mig.  Hon skriver att jag är redo att uppfylla min dröm som jag har i mitt hjärta. Börja i liten skala som sedan växer.
Lotta vet inte om mitt projekt med Calendula. Mitt kokeri som jag brinner för men känner mig tveksam för endast på grund av att jag tror mig inte ha kunskapen. Det har jag.
Denna julklapp kom i rätt tid, samtidigt med så mycket annat som gjorde att jag bestämde mig för att det är NU min tid kommer. Jag ska satsa på det jag vill, i liten skala som sedan växer.
Jag har aldrig varit mycket för just änglar om jag ska vara ärlig. Visst är jag nyfiken och provar gärna innan jag säger bu eller bä, men änglar var aldrig med där. Tror att jag har ändrat min inställning nu, i alla fall litegrann. Jag måste nog få smaka på detta som kom så plötsligt i mitt knä. Kanske är det därför som det kom nu, när jag vacklar och inte vet vad jag vill med mig själv, bara att det inom mig finns något som måste ut.
Har lagt till en ny kategori som jag kallar projekt. Där ska ni få se vad som kommer ut. Kram alla

Jag är fly förbannad på migrationsverket. Har dom helt tappad hjärnan eller vad är orsaken till deras hjärtlösa domar.
Träffade min gamla kollega igår, hon var in på jobbet med sin lilla sötnos johannes. Lillkillen är snart ett år men kommer att få fira jul och sin ettårsdag utan pappa.
Ja det var ju ett arrangerat giftemål men det ska sägas ordentligt nu så ingen missar, det var kärlek som avgjorde trots allt. Hon hade letat länge och fått mycket spott och spe från allehanda vinklar i sin närhet för att hon började bli gammal (27). Sen kom hennes pappa med denna kille och dom blev ju kära. Hur lyckligt som helst.
Nu är det ju så att denna man kunde konsten att laga mat, så dom köpte en restaurang. Denna har nu börjat gå riktigt bra och allt ler... tills migrationsverket äntligen tar upp hans fall och förkunnar att han är inte välkommen i sverig. Fem år har han varit här, han bidrar till den svenska välfärden med att betala skatt och bidrar med jobb för tre anställda.
Den fjortonde december kommer en ny lag att den som har arbete ska kunna söka från sverige utan att behöva lämna landet. Gissa vilken dag dom utvisar killen. Jovisst den 14 december.
Klart ni tänker kan dom inte överklaga och gissa om dom har gjort det. Överallt samma besked. NEJ TYVÄRR. Vilket jävla piss samhälle vi har med denna oflexibla myndighet.
Så min vän har sett över sina tillgångar det finns ju lån på restaurangen hyra alla andra goa räkningar man kan få. Dom kommer att gå bankrutt på detta. Den fina restaruangen är till salu, och dom hoppas att få ut så att det täcker åtminstone lånen. Dom hoppas att den nya ägaren behåller personalen såklart men inget är ju givet.
Jag frågade lite käckt att -vem fan ska jag ringa!!!!
Det är svårt att se någon som mår så dåligt och är i ett så hjälplöst läge. Men det ska sägas att hon höll upp en glad fasad trots skiten dom går igenom. Det behöver hon inte tycker jag, jag hade förstått om hon lagt sig ner på golvet och skrikit som fan. Så om någon vet VEM FAN SKA MAN RINGA.
 

Det vore nog bra om jag gjorde mina läxor nu men jag har inte skrivit på ett tag.
Igår var jag hos sjukgymnasten och blev nålad, tog en bild på armen men den blev så dålig. Har i alla fall fått upp en bild på mig och emma nu.
Jag sa till Andreas min man att det vore synd om barnen om jag gick bort för dom skulle glömma hur jag ser ut. Det finns inga bilder på mig, och dom som fanns är undanröjda.
Mitt nyårslöfte ska bli att vara med frivilligt på foton och se till att tycka att dom blir bra, trots objektet på bilden hahahaha. Ett schysst nyårslöfte va.
Tja när jag ändå håller på vad ska jag lova mer, hmmm jo MER TID FÖR MIN TID. Svårare än man kan tro. En liten ansträngning för kondisen oxå. Det är ju dags för det på jobbet nu till januari och denna gång ska jag få ihop massor av poäng till världens barn.
En halvtimme om dagen e ju plättlätt. Promendkompis sökes.
Mita har bytt sin bloggadress så jag måste uppdatera länken dit. Gå in och kolla allt hennes bröd hon bakat.  Hon e en superkvinna helt enkelt. Läs och du förstår.
Jag ringde en kväll och frågade vad hon gjorde - jag maler kött.   - maler du kött?   - ja vi fick ett halvt rådjur (älg eller en sån där på fyra ben).
Ja det är olika en annan går till ICA och köper lite köttfärs, vill jag ha viltfärs får jag betala hutlöst mycket.
Nu ska jag fortsätta med min läxa ligger 5 uppgifter back på alla tre kurserna. Ska fan fixa detta.
kramis

Regnet bara öser ner. Det är så fuskigt att vi här i sthlm ska ha bara regn när övriga åtminstone norra regionen har massor av snö.
Visst kan det vara kul med stora vattenpölar att hoppa i men då så vill jag vara på hopphumör också , det var jag inte idag. Är ju fortfarande förskyld som en annan snorskalle, och det ger inte med sig.
Jag måste koka mer kräm, mita har sålt flera av mina burkar på marknaden i Wilhemina. Kolla in hur mycket hon sålde av sitt tunnbröd, helt sjukt va bra.
Oj vad tiden springer jag måste iväg till jobbet.