Slute regne
Nu är det inte kul längre, var just ute och kolla lite på min "trädgård" och mina fina blommor regnar bort.. Fast tomatplantorna har tatt sig lite men det kommer ju inga blommor på dom så några tomater blir det nog inte. Suck och stön slute regn nu
Present till fröken
Läste precis en artikel i Wendela om detta att samla in pengar för att köpa present till pedagoger på skola och dagis.
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article5371327.ab
Jag har aldrig varit mycket för det här med att samla in pengar, tycker det är jobbigt helt enkelt. Jag fixar mina presenter själv och håller mig till ett tema.
Såklart att dom gör sitt jobb precis som jag gör mitt. Men en gåva eller berömmande ord är ju det som gör att vi orkar lite mer. Att jobba med service oavsett om det är förskola skola handel sjukvård är faktiskt psykiskt påfrestande. Sura ungar och skällande föräldrar som aldrig blir nöjda och tycker att barnen måste vara ute mer eller inne mer och gud vet vad för åsikter dom har. Det senaste var någon smart mamma som inte tyckte att glass på dagis var passande även om någon unge fyller år. Så nu ska vi köpa enbart frukt till kalaset. Suck.
Fast för ett par år sedan blev jag indragen i en häftig ordväxling om det här med att föräldrarna skulle få ha med sig vin på kvällsträffen på dagis. MED VA FAN E DET. Är det mer passande än glass, jävla pucko sa jag. Att bara diskutera saken är ju löjligt. Det är en pricipsak sa de andra, det egna valet. Men är det verkligen det. Den här kvällen är ju för barnens skull, hur kul är det att se föräldrar OCH personalen som dom ser varje dag bli onyktra. Nä, min reaktion, som fick tyst i rummet, var att om ni inte kan avvara alkohol en kväll så har ni ett problem, ta hand om det.
Men för att återkomma till ämnet om present. Jag kan nog ibland gå lite överstyr i min ambition att hitta den bästa gåvan, det är jag medveten om. Jag vill ju såklart inte ge samma sak två gånger, men sommartema är liksom picknick och jul är myspys med lite ljus och goda praliner. Det behöver inte vara så dyrt, en fördel är ju om man är fler som lägger en tjuga då kan man ju få ihop något riktigt kul. Fast en spadag på hasseludden är ju att ta i rejält i överkant.
Mina presenter jag fixar själv ligger runt en hundring per skalle, och dom är tre stycken. Klart jag skulle vilja dela den summan med andra föräldrar men det betyder att jag måste vara den som drar igång allt och det är ju där det fallerar för mig. Så jag fortsätter nog som hittils. För en eloge till alla ni som jobbar med att ge service till andra och fortsätter le trots att det är dåligt väder.
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article5371327.ab
Jag har aldrig varit mycket för det här med att samla in pengar, tycker det är jobbigt helt enkelt. Jag fixar mina presenter själv och håller mig till ett tema.
Såklart att dom gör sitt jobb precis som jag gör mitt. Men en gåva eller berömmande ord är ju det som gör att vi orkar lite mer. Att jobba med service oavsett om det är förskola skola handel sjukvård är faktiskt psykiskt påfrestande. Sura ungar och skällande föräldrar som aldrig blir nöjda och tycker att barnen måste vara ute mer eller inne mer och gud vet vad för åsikter dom har. Det senaste var någon smart mamma som inte tyckte att glass på dagis var passande även om någon unge fyller år. Så nu ska vi köpa enbart frukt till kalaset. Suck.
Fast för ett par år sedan blev jag indragen i en häftig ordväxling om det här med att föräldrarna skulle få ha med sig vin på kvällsträffen på dagis. MED VA FAN E DET. Är det mer passande än glass, jävla pucko sa jag. Att bara diskutera saken är ju löjligt. Det är en pricipsak sa de andra, det egna valet. Men är det verkligen det. Den här kvällen är ju för barnens skull, hur kul är det att se föräldrar OCH personalen som dom ser varje dag bli onyktra. Nä, min reaktion, som fick tyst i rummet, var att om ni inte kan avvara alkohol en kväll så har ni ett problem, ta hand om det.
Men för att återkomma till ämnet om present. Jag kan nog ibland gå lite överstyr i min ambition att hitta den bästa gåvan, det är jag medveten om. Jag vill ju såklart inte ge samma sak två gånger, men sommartema är liksom picknick och jul är myspys med lite ljus och goda praliner. Det behöver inte vara så dyrt, en fördel är ju om man är fler som lägger en tjuga då kan man ju få ihop något riktigt kul. Fast en spadag på hasseludden är ju att ta i rejält i överkant.
Mina presenter jag fixar själv ligger runt en hundring per skalle, och dom är tre stycken. Klart jag skulle vilja dela den summan med andra föräldrar men det betyder att jag måste vara den som drar igång allt och det är ju där det fallerar för mig. Så jag fortsätter nog som hittils. För en eloge till alla ni som jobbar med att ge service till andra och fortsätter le trots att det är dåligt väder.
Blodomloppet 2009 5km
Som hälsoinspiratör så ligger det ju på mig att starta upp lite såna här projekt, och som nybliven blodgivare var det ju givet att blodomloppet skulle bli vår första utmaning. Att vi skulle springa blodomloppet verkade ju plättlätt det var ju bara 5km. Min första träningsrunda gick kanon... verkligen. Tyvärr blev jag superförskyld direkt efter. Efter det kom gud hur mycket ursäkter till att jag inte kom ut och träna.
Astma, vi dränerar, jag jobbar blablablabla......... Så var dagen inne och jag var superdålig och hade ont i halsen och näsan rann som en kran.
Resan ut till djurgårsbrunns bro var lite av en utmaning bara det, studenttider som det är. Som student ska man tydligen ösa öl över sitt eget huvud under helt galet hög musik och stå i en kontainer utan tak. Hm jag e gammal jag vet.
Bussen var så klart överfull med folk så vi tog en annan första bästa efter. Den gick så klart bara en liten bit, men det skulle bara vara en promenad på 20 minuter. Hahahahahaha vilket skämt. Det var ju våra 5 km bara att ta sig ut dit. Vi kom fram i alla fall. Redan uppvärmda tack och lov.
Jag ska bara gå sa jag. Visst sörrö, har du någonsin försökt gå brevid 9000 pers som springer. Inte så lätt, dom andra sprang som tokar direkt. Ja , så jag började lunka lite och det gick helt ok. Fick följe med Ewa efter ca hälften och vi peppade varandra resten av vägen.
Vi var ju helt galet glada när vi kom i mål sen, vi som var otränade hade ju grejat det här nu. Och som grädde på moset (tyckte jag då) verkade det som jag blivit av med min förskylning på vägen... jag mådde förvånansvärt bra helt enkelt. Det var ju detta jag hade behövt alltså.
Se hur glada vi är :D
Det stod några glada tanter vid målet så vi bad dom att ta ett par bilder på oss. Vet inte vad hon gjorde men den bilden som vart bäst var den när vi hade blivit uttråkade, som det ser ut hahhahaha.
Ja sen bar det iväg och hämta ut våra väskor och den väl förtjänta picknick påsen...mmmm. Det var proppfull med en massa gott. Då Jenny och Ersin inte följde med så blev det mer till oss andra. Den resterade maten lottades ut mellan oss i målgångs ordning. Jag fick två paket med bregott och var glatt nöjd med det.
Vädret visade sig tyvärr inte från sin bästa sida men det gjorde ingenting faktiskt. Vi hade det trevligt där vi var och bestämde att nästa gång blir det en längre sträcka. Fast då ska jag banne mig vara både frisk och tränad.
Bussen hem var fullpackad så vi gick hela vägen till östermalstorg från djurgårdsbrunns bro. En nätt liten promenad men vi vart varma av promenaden.
Dagen efter vaknade jag av att jag trodde jag skulle dö av andnöd. Inte hade jag blivit av med min förskylning, jag hade såklart gjort det hela värre. Så nu har jag legat här hela dagen och varit helt miserabel och tyckt synd om mig själv när träningsvärken rider en som en mara vid varje försök att gå en liten sträcka.
Fast va fan, jag sprang ju 5 kilometer igår. Det var det värt.
