CALENDULA

I fredags fick jag en tidig julklapp. Det var en sån där present som du inte vet riktigt hur du tackar för. För hur säger du tack när du får en bild på din skyddsängel.
Lotta på jobbet målar änglar. De kommer till henne och berättar vad dom vill och hon målar av dom. Detta gör hon på beställning från kunder, men hon behöver deras namnteckning.
Hon behövde tydligen inte min för Lunah ville att jag skulle veta om henne och att det nu är dags att ta itu med mina drömmar.
Med den vackra bilden fick jag ett brev där Lunah berättar om sig och mig.  Hon skriver att jag är redo att uppfylla min dröm som jag har i mitt hjärta. Börja i liten skala som sedan växer.
Lotta vet inte om mitt projekt med Calendula. Mitt kokeri som jag brinner för men känner mig tveksam för endast på grund av att jag tror mig inte ha kunskapen. Det har jag.
Denna julklapp kom i rätt tid, samtidigt med så mycket annat som gjorde att jag bestämde mig för att det är NU min tid kommer. Jag ska satsa på det jag vill, i liten skala som sedan växer.
Jag har aldrig varit mycket för just änglar om jag ska vara ärlig. Visst är jag nyfiken och provar gärna innan jag säger bu eller bä, men änglar var aldrig med där. Tror att jag har ändrat min inställning nu, i alla fall litegrann. Jag måste nog få smaka på detta som kom så plötsligt i mitt knä. Kanske är det därför som det kom nu, när jag vacklar och inte vet vad jag vill med mig själv, bara att det inom mig finns något som måste ut.
Har lagt till en ny kategori som jag kallar projekt. Där ska ni få se vad som kommer ut. Kram alla